Direktlänk till inlägg 5 januari 2014
sitt rätta jag
Att upptäcka att man duger:
" Jag har oftast haft en ganska fin syn till mig själv, vetat att jag är en bra och snäll tjej som alltid ställer upp när eller om det behövs. Däremot så har jag inte alltid haft en grundtrygghet i mig själv, eftersom jag lätt formas av vad andra säger eller tänker om mig.
( tidigare även om vad jag ANTOG att andra tänkte om mig ) .
jag har ofta varit den där blondinen, antingen omedvetet men väldigt ofta medvetet.
Jag har nämligen svårt för folk som tar sig själva på för stort allvar, och istället för att " tävla " med någon som är dryg, så har jag spelat dum och frågat med töntig röst: Hur fungerar den där maaaskinen? och personen har då fått visa sin kunskap och sett jävligt överlägsen ut.
inte berättade jag för honom att jag har kunnat den maskinen i 3 år :P
men jag gör hellre folk stoltare och gladare, än att upplyfta mig själv och visa min styrka.
tidigare ville jag alltid vara till lags, jag ville att alla skulle älska mig men jag hade ett jävla problem med att verkligen älska mig själv. Nu har jag äntligen kommit dit, att det räcker ju för fan att jag älskar mig själv - vilket jag gör - sen har jag en sån förmån att vara älskad av så många fina människor runtomkring mig , så jag är oehört glad :) men numera spelar det ingen roll vad någon annan tror eller tänker eller säger till mig,
jag vet vem jag är och jag vet att jag duger.
Nu till den där viktgruppen jag är med i på facebook.
Jag älskar den. i den gruppen så har jag hittat mig själv mer.
jag har fått bekräftelse på att jag är jävligt rolig, att jag är omtänksam, att jag är snäll, att jag duger, att jag är motiverande, att jag engagerar och att jag är en härlig tjej att känna .
det är så oerhört fint, och jag är så glad för det. Jag började tänka på hur jag mådde för ett år sedan,
när jag studerade i Vara till radiojournalist och va omringad av folk som ständigt ville prata politik, krig, makt och annat ROOOOOOOLIGT.
jag har tidigare aldrig haft bekymmer med att jag inte varit så insatt ( läs: intresserad ) av politik, men när jag kom dit blev jag väldigt snabbt dumförklarad och jag kände väldigt väldigt fort, att jag inte kunde vara mig själv där.
jag förstod inte varför vi på fester skulle snacka om obama, eller politiken i sverige , eller varför SD borde hängas.
PÅ FEST? jag ville ju bara ha roligt, skratta, lära känna folk, men det var som att vara med på ett allmänbildningstest hela jävla tiden, och saker som JAG var intresserad av - som kanske inte hade ett allmänt allmänintresse för andra - trycktes bort, och istället blev jag en tyst mus som var livrädd för att säga fel, som var rädd för att göra bort mig, som var rädd för att visa att jag inte hängde med i diskussionerna. när folk pratade djupt om olika debatter dom sett på tvn så satt jag fortfarande och funderade på vilka dom röda var nu igen, och vadå allians? bla bla bla.
politik och matematik är ämnen jag är oerhört dålig i, men även oerhört ointresserad över.
och det är det jag försöker säga, DÄR blev allt jag inte kunde - något jag skämdes över.
något som gjorde att jag isolerade mig och hellre satt ensam på mitt rum och kollade på oprah och grät.
jag tog hellre en öl på mitt rum än att dricka med andra som ändå inte pratade med mig, eller om dom pratade så frågade dom vart jag stod i frågan om stopp för invandrare ...
skål?
aja.
Vara var även ett oerhört sorgligt ställe , där det inte fanns mycket energi att hämta.
istället hämtade jag min " sannas special " på thai-stället mitt emot skolan .
kan ni fatta att jag fick en rätt efter mig?
sinnesjukt. haha.
man gick till thai, man gick till ica, eller willys eller systemet. det var dom ställena man gick till, sen i skolan så satt man i soffor mest eller framför datorn i 8h.
jag älskade att sända radio, jag älskade att vara med i radion men jag hatade själva utlärningen och jag hatade att alla skulle analysera allting in i minsta detalj. Nu när jag lyssnar på radio så inser jag att 90 procent av det vi lärde oss där, inte betyder ett skitdärute.
en gång diskuterade vi i en kvart om hur rätt eller fel det var när en i klassen hade råkat säga att han åt på mcdonalds i radion, när han BORDE ha sagt en stor hamburgerkedja.
vi gjorde varsitt reportage, där jag då intervjuade ett par i länghem som varit gifta i 60 år. intervjun var väldigt fin, den var öppen, varm och härlig.
jag gjorde nämligen den när jag hade bestämt mig för att hoppa av linjen- jag hade tappat mig själv på vägen - det var inte roligt att sända eller göra radio när man inte kunde vara sig själv,
så när jag gjorde det reportaget så gjorde jag PRECIS TVÄRTOM än vad jag lärt mig,
och gissa vad alla elever och lärare sa: INTE BRA SANNA, du hörs för mycket, det är inte vinklat på nåt kritiskt sätt, mm.
( jag kanske va trött på att inte kunna säga till någon: fin tröja. utan istället behövde man typ säga: hur känns det att ha på sig en tröja ifrån bangladesh som någon femåring sytt för en krona i lön? typ ).
därför gjorde jag ett varmt reportage, och ja, det blev ratat och hatad.
av dom som jag visste skulle hata det.
då ringde jag upp p4 sjuhärad och skickade mitt reportage till dom, dom ville ha det på en gång och jag fick 2000 spänn.
Det jag försöker säga med allt det här är att beroende på OMGIVNINGEN, vad som är viktigt runtomkring dig , så kan det verkligen forma vem du tror att du är.
klart som fan politik är viktigt, klart jag borde vara mer insatt,
men nu är jag inte det, och dom som älskar mig och är med mig varje dag, påminner mig aldrig om sånt jag inte är bra på, utan dom låter mig leva mitt liv och ser att jag gör så gott jag kan och jag fokuserar på dom som ger energi och inte tar.
vem har bestämt att bara för att jag inte är engagerad i samma frågor som du, att jag inte kan vara en lika bra människa som du? ( om inte bättre ) :P
i viktgruppen som jag är med i, så har jag verkligen fått utlopp för min kreativa sida, jag har spelat in videos som varit rätt sjuka, jag har berättat saker jag annars hade hållt tyst om, jag har kunnat skriva massa saker utan att bli påhoppad om dittan och dattan.
jag har fått vara den jag är.
HÄRLIG alltså :)
tackar er alla som varit iblandade i detta.
Ni har format mig.
Nu har jag kontrollen - jag har fångat bollen.
ingen annan ska få styra vem jag är.
jag duger oavsett om jag är här eller där.
alla människor skiter och kissar.
även kungen. vi är alla lika - egentligen.
så njut av den du är. för det finns bara en som dig.
och tillåt mig att vara den jag är,
för det finns bara en som mig.
Puss å kram
Välkomna att följa mig på nouw.com/sannaengstrom Hoppas vi ses där ...
Jag håller på att byta portal till nouw så återkommer sen med min adress dit när allt är färdigt . Importerade denna bloggen dit så kan kan säga att jag har en hel del material att gå igenom haha . För jag vill ha en mer strukturerad blogg med underk...
Jag kan inte riktigt minnas i vilket sammanhang jag hörde den här låten första gången, men när jag såg musikvideon så blev jag så blödig som bara just jag kan bli. Jag blev alldeles varm i hjärtat och tårarna rann, för jag tyckte den var så otroligt ...
Ska iväg en sväng och umgås med patricia , dricka lite kaffe och tjöta lite . Härligt härligt . Har spenderat dagen åt att tvätta och kolla på film . Tog även tag i att rensa i rören i köket och det var inte lika illa som badrummet tack gode gud ;)
...
Tänkte bara visa lite gamla klipp jag hittade på datorn :)
måste bara visa detta klippet igen, en scen som fick mig att gråta. så jävla fin ! ...
