Direktlänk till inlägg 20 mars 2014
Jag har alltid varit en tjej som varit bra på att ge komplimanger till folk -
och jag har alltid menat dom.
Det värsta jag vet är att ge komplimanger för att försöka passa in, eller för att vara snäll, utan att mena innebörden.
däremot är jag väldigt noga med att våga säga fina saker till främlingar på gatan/ vänner.
det är kul att lysa upp någons dag och det är kul att se att någon blir rörd och det känns fint att sprida positiv energi.
när jag var som störst, så vågade inte jag öppna käften nästan.
däremot var det som att det stod " SPOTTA PÅ MIG OCH SÄG DET DU TYCKER " - i pannan på mig.
för aldrig förr har jag fått så elaka kommentarer.
det finns ord jag aldrig glömmer, och jag drar dom lite snabbt..
" du är så fet så ditt fett räcker till alla här inne, så tjock är du din jävla fetis "
" ska du verkligen röka/dricka när du är gravid? "
" superfina byxor på dig, fast du är så fet liksom "
" hur känns det när valkarna hänger utanför? "
" hur känns det att ljuga, för i ansiket på foton ser du smal ut,men hela du är stor som en val "
mm.
jag bet ifrån, jag sa ifrån . men det satte sig.
djupare än en tatuering.
och sånt gjorde ont.
jag kunde inte förstå varför det var viktigt för okända folk att komma med dessa pikar till mig,
på vilket sätt gynnade det dom?
trodde dom inte att jag hade en spegel hemma?
trodde dom orden skulle hjälpa mig att beställa gymkort?
vad trodde dom?
och vad trodde jag, om mig, när dom sa så, till mig?
jo. att jag var värd att spottas på.
jag började gå med kass hållning och slutade möta folks blickar.
men nog om det,
dit jag ville komma var detta.
i och med viktnedgången, så har jag blivit mer självsäker i mig själv.
jag sträcker på mig och jag är stolt. jag går med ryggen rak och jag har ögonkontakt med människor.
jag låter inga elaka kommentarer förstöra min dag, dock kommer dom inte på samma sätt längre,
nu är det mer " tränar du inte lite väl mkt, nu ska du väl inte gå ner mer, ska du inte ta en till potatis :P :P "
men idag på jobbet så kom en person fram och sa:
" sanna,det lyser om dig. gud vad duktig du har varit. du ska var stolt "
och det blev jag och det är jag.
jag hann knappt krama om den tjejen innan jag mötte en annan, som kom och sa:
" sanna, du är så fin. du går med sån hållning och ser så hälsosam ut, grattis " :)
en annan kom fram och ropade " du blir bara mindre och mindre fina sanna, du har alltid varit fin, men jäklar "
man tackar man tackar :)
och jag blir inte ledsen när jag hör sånt här. jag vet att vissa direkt blir arga och tänker : JAHA, VA JAG SÅ FUL INNAN DÅ? DÖG JAG INTE DÅ?
klart jag inte var ful och klart jag dög då också.
men jag lyste inte i ögonen. jag log med munnen bara.
jag vågade inte ta plats, jag bara låg platt i soffan.
jag vågade inte möta folks blickar och jag trodde att om någon tittade på mig,
så var det för att jag hade en såsfläck och inte för att dom bara vilade ögonen på mig för någon sekund.
jag dög förr, men jag trodde inte jag dög.
jag var fin då med men jag kände mig knappt levande och jag brydde mig inte om hur jag såg ut.
jag bara va.
och nu lever jag.
och jag lever på folks vackra ord. på deras härliga kommentarer och deras smittsamma inställning och humor och fantastiska handlingar.
jag tycker alla borde bli bättre på att omge sig av folk som berikar ens liv, man växer som fan på det.
och samtidigt blir hjärtat lättare av att slippa bära på negativ energi.
våga ge mer komplimanger åt folket, och om du tycker att någons frisyr är ful, eller tröja är konstig och inte skulle passa dig, säg ingenting. låt det passera. för det gynnar inte den personen för fem öre,
säg istället : jag är glad att du är den du är, tack för att du finns här.
puss på er alla <3
Välkomna att följa mig på nouw.com/sannaengstrom Hoppas vi ses där ...
Jag håller på att byta portal till nouw så återkommer sen med min adress dit när allt är färdigt . Importerade denna bloggen dit så kan kan säga att jag har en hel del material att gå igenom haha . För jag vill ha en mer strukturerad blogg med underk...
Jag kan inte riktigt minnas i vilket sammanhang jag hörde den här låten första gången, men när jag såg musikvideon så blev jag så blödig som bara just jag kan bli. Jag blev alldeles varm i hjärtat och tårarna rann, för jag tyckte den var så otroligt ...
Ska iväg en sväng och umgås med patricia , dricka lite kaffe och tjöta lite . Härligt härligt . Har spenderat dagen åt att tvätta och kolla på film . Tog även tag i att rensa i rören i köket och det var inte lika illa som badrummet tack gode gud ;)
...
Tänkte bara visa lite gamla klipp jag hittade på datorn :)
måste bara visa detta klippet igen, en scen som fick mig att gråta. så jävla fin ! ...
