Direktlänk till inlägg 27 september 2013
Under en lång tid förnekade jag mina problem med vikten.
Det var aldrig mitt fel, det var något/någon annans fel.
Jag kunde väl inte hjälpa om jag gick upp tre kilo av att titta på en apelsin?
Det blev värst för mig när jag började studera i vara. Dels fanns det ingenting att göra där borta, sen kände jag mig inte hemma i gruppen, dom ville hemskt gärna snacka politik och annat roligt när vi festade etc,
så det slutade oftast med att jag satt själv.
På lektionerna så hade vi soffor, vilket var helt värdelöst.
folk satt i one-pieces och ja, ni hör ju hur slappt det var.
så tänk er att gå i skolan 8 h, liggandes i en soffa eller sittandes på röva vid en dator och redigera,
sen hem ( 20 meter från skolan ) och sitta på sitt rum,
ofta var det fest, eller firande eller fest pga misslyckande, eller fest pga uttråkning, eller fest för att det var lörd. eller fredag, eller bara för att.
en vanlig standardkommentar var " äsch det var inte så farligt igår, jag drack bara 6 öl " .
om 6 öl är lite, en torsdag, ja, då förstår ni dilemmat.
jag kunde träna / promenera och på kvällen fira hur duktig jag varit med att dricka vin,
eller så köpte jag en massa mat/godis.
det var inget sunt leverne alls, jag åt och drack för att det inte fanns nåt annat, och vikten bara ökade och ökade.
jag var i chock över att jag inte gick ner.
jag trodde att om jag BARA tränade, så skulle allt lösa sig.
eller om jag åt lite bättre, eller minskade alkoholen,
men jag gjorde aldrig någonting HELHJÄRTAT.
det här med ursäkter är livsfarligt.
att man är för trött, för seg, vill fira, vill unna sig.
unna sig vadå?
en ångest som håller i sig i tre dar? en pizza och kebabrulle med cola för att man är värd det?
värd hur? att må illa och vilja spy?
trevligt tack liksom.
nej, sen jag ändrade livsstil och hittade balansen, så har vikten rasat.
jag har äntligen slutat banta och jag har äntligen tagit av mig offerkoftan som kliat så förbannat.
det finns inga ursäkter,
min kropp förtjänar att må toppen.
den ska bära mig hela livet !
Välkomna att följa mig på nouw.com/sannaengstrom Hoppas vi ses där ...
Jag håller på att byta portal till nouw så återkommer sen med min adress dit när allt är färdigt . Importerade denna bloggen dit så kan kan säga att jag har en hel del material att gå igenom haha . För jag vill ha en mer strukturerad blogg med underk...
Jag kan inte riktigt minnas i vilket sammanhang jag hörde den här låten första gången, men när jag såg musikvideon så blev jag så blödig som bara just jag kan bli. Jag blev alldeles varm i hjärtat och tårarna rann, för jag tyckte den var så otroligt ...